Inställt för våran del! Inte mycket att orda om. Vi inser mer och mer att racinglivet inte bara är racing utan snarare 98% mental träning i form av motigheter av olika slag.

Sviestad kom vi aldrig till. Det lär ha varit en solig och fin tillställning med fina framgångar för våra A-ducatister. Trist för oss, men Uffes hoj var inte i ordning efter kraschen på Anderstorp och Bosse ägnade sig åt släkten i samband med en brorsons sjukdom och bortgång.

Äntligen en genomförd tävling!

En dryg timme före första tidträningen på lördagen sammanstrålade vi i depån efter äventyr på olika håll. Uffe hade skruvat på hojen till elva kvällen innan och körde ner på natten, medan Bosse var upptagen på annat håll. Fredagsträningen missades förstås, men sedan fick vi åka!

Uffe hade annat i skallen på första tidträningen och knäckte dessutom kopplingen, men kom igen starkt i andra åket och visade goda takter.
Bosse gick ut hårt och åkte med fint flyt i bägge åken. Det var närmare 40 startande och bara 31 skulle kvala in, men det klarade vi med god marginal (Uffe 19:e och Bosse 24:e). På kvällen fixade Uffe kopplingen med hjälp från A-ducatisterna.

Bilder på 'ducky eats a falcon' från fotografen i Geneve Själva tävlingen på söndagen gick i strålande sommarväder och feststämning (samtidigt med Sverige - England tyvärr). Tempot var aningen högre än på tidträningarna och det blev väldigt tufft. Uffe kämpade sig upp efter en dålig start och förbättrade t.o.m. sina varvtider medan Bosse glömde koppla bort hjärnan (det duger inte att sitta och tänka när man ska försöka slinka förbi näst siste gubbe) och åkte sämre än på lördagen.